NEK 24/7
Tenta ångest. Borde införas i ordboken under ordet mardröm. Vem uppfann egentligen tentan, eller vem kom på att nationalekonomi ska vara en del av mina obligatoriska kurser. Vi sliter vårt hår, vi gnuggar våra geniknölar men inte ens det fungerar. Vi läser om samma mening femtioelva gånger men förstår fortfarande ingenting. Med en lärare som älskar att göra svåra tentor, sätta dit oss stackare som fortfarande inte förstått galoppen, för oss är det helt omöjligt. Nationalekonomi tentan på fredag. 9 till 15, en mardröm.
Vi går dit med hopp om att han kanske är lite snäll i år, att han verkligen vill underlätta det för oss, vi missanpassade som inte har läshuvud nog för denna uppgift. Vi intalar oss att vi klarar det, att det visst kan gå men när tentan ligger framför en på bordet i salen ser man att man inte kan svara på en enda uppgift. Inte ens en. 0 poäng och omtenta kommer som på beställning. Men ensamma kommer vi inte att vara, då det är nationalekonomi är det en standard att en tredjedel av klassen blir underkända. Frågan man då bör ställa sig, är det vi det är fel på, ämnet eller kanske den omänskliga tentan.
Efter att ha suttit på universitetet hela veckan, hela dagarna, är hemma endast för att sova, duscha och göra nya matlådor ser jag äntligen ett ljus i tunneln. Inte att jag börjat förstå något utan för att tentaveckan snart är över vilket innebär att vardagen börjar ingen och man slipper bosätta sig på skolan 24/7.
Studenter har det inte lätt, speciellt inte de som läser nationalekonomi. Men lite positiva måste vi vara, om tentan kuggas kommer det en till chans, och en till och en till...
Men när kursen väl är avklarad, vem kommer inte vara stoltare över att vi klarade det än vi själva. Att jag klarade av sveriges svåraste nationalekonomikurs, att jag klarade det, om än hur många försök det krävdes så klarade jag det. Det om något är värt att berätta för sina barnbarn, jag är student, ekonomistudent, jag klarar av väldigt svåra ämnen, men viktigaste av allt. Jag är stolt över mig själv och mina prestationer.
Vi går dit med hopp om att han kanske är lite snäll i år, att han verkligen vill underlätta det för oss, vi missanpassade som inte har läshuvud nog för denna uppgift. Vi intalar oss att vi klarar det, att det visst kan gå men när tentan ligger framför en på bordet i salen ser man att man inte kan svara på en enda uppgift. Inte ens en. 0 poäng och omtenta kommer som på beställning. Men ensamma kommer vi inte att vara, då det är nationalekonomi är det en standard att en tredjedel av klassen blir underkända. Frågan man då bör ställa sig, är det vi det är fel på, ämnet eller kanske den omänskliga tentan.
Efter att ha suttit på universitetet hela veckan, hela dagarna, är hemma endast för att sova, duscha och göra nya matlådor ser jag äntligen ett ljus i tunneln. Inte att jag börjat förstå något utan för att tentaveckan snart är över vilket innebär att vardagen börjar ingen och man slipper bosätta sig på skolan 24/7.
Studenter har det inte lätt, speciellt inte de som läser nationalekonomi. Men lite positiva måste vi vara, om tentan kuggas kommer det en till chans, och en till och en till...
Men när kursen väl är avklarad, vem kommer inte vara stoltare över att vi klarade det än vi själva. Att jag klarade av sveriges svåraste nationalekonomikurs, att jag klarade det, om än hur många försök det krävdes så klarade jag det. Det om något är värt att berätta för sina barnbarn, jag är student, ekonomistudent, jag klarar av väldigt svåra ämnen, men viktigaste av allt. Jag är stolt över mig själv och mina prestationer.
Kommentarer
Trackback
